Lyssna på den här sidan Lyssna

|  Textstorlek: Minska textstorleken Öka textstorleken   |  Kontakta oss  |  English

Till vetenskapsrådets webbplats Till Uppsala universitets webbplats

Naturvetenskaplig och teknisk forskning

Naturvetenskaplig och teknisk forskning

Teknisk och naturvetenskaplig forskning är av allehanda slag och väcker en mängd skilda etiska frågor. När forskningen involverar människor är den traditionella humaninriktade forskningsetiken relevant, inte minst då den nya Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor som gäller samtliga forskningsområden. Lagen är bl.a. tillämplig på forskning som innebär ett fysiskt ingrepp på en forskningsperson eller utförs enligt en metod som syftar till att påverka forskningspersonen fysiskt eller psykiskt, samt studier på till enskilda personer härledbart biologiskt material. Grundläggande är att forskning bara får godkännas om den kan utföras med respekt för människovärdet och att mänskliga rättigheter och grundläggande friheter alltid skall beaktas vid etikprövningen. Människors välfärd skall ges företräde framför samhällets och vetenskapens behov. Ansökningar om etikprövning av forskning skall enligt lagen prövas av regionala nämnder.

Genom en ändring i lagen 2008 ändras etikprövningslagens definition av begreppet forskning för att tydliggöra vilka aktiviteter som ska etikprövas enligt lagen. Forskning definieras nu som vetenskapligt experimentellt eller teoretiskt arbete för att inhämta ny kunskap och utvecklingsarbete på vetenskaplig grund, dock inte sådant arbete som utförs inom ramen för högskoleutbildning på grundnivå eller på avancerad nivå. Dessutom definieras begreppet behandling av personuppgifter. Forskning som innebär behandling av vissa personuppgifter ska i fortsättningen etikprövas oavsett om forskningspersonen lämnat sitt uttryckliga samtycke eller inte. Även forskning som utförs med en metod som innebär uppenbar risk att skada forskningspersonen ska etikprövas, vilket kan gälla exempelvis enkäter eller intervjuer.

Konsekvenserna av forskning

De etiska frågor som emellertid oftast stått i fokus för forskning inom dessa områden har gällt forskningens konsekvenser (medan forskning på människor oftast väckt frågor om integritet och autonomi). Ofta tänks forskaren kunna ta ett frivilligt ansvar för dessa och därför är det ofta upprop och appeller eller yrkesetiska riktlinjer som formulerar vetenskapsmannens etiska förpliktelser. Ett exempel för ingenjörer är Hederskodexen för civilingenjörer. Vi finner även t.ex. en Hippocratic Oath for Scientists, Engineers, and Executives och Guidelines for Professional Conduct från American Physical Society. Ibland kan diskussionen gå så långt att ett moratorium upprättas, som t ex skett vad gäller Geoengineering.

I Toronto-resolutionen ges ett ramverk för utarbetandet av varje disciplins egen etiska kod. Den mest kända koden är kanske Uppsalakoden som t.ex. av ICSU (International Council for Science) lyfts fram som möjlig grund för utarbetandet av framtida internationella riktlinjer (Science and Engineering Ethics vol 6:1, jan 2000). Ett genomgripande arbete i UNESCOs och ICSUs World Conference on Science i Budapest 1999 ledde till riktlinjen Science Agenda - Framework for Action. En internationellt uppmärksammad och utförlig riktlinje för naturvetare och teknologer är den norska Guidelines for research ethics in science and technology.

Exemplet nanoteknnik

Frågan kan också gälla de långsiktiga hälsokonsekvenserna av nya tekniker, ett exempel är nanoteknologin som riskerar medföra att tillverkade nanopartiklar kommer in i människokroppen, partiklar som genom att vara så små kan vara mycket giftiga. I Sverige har SMER gjort ett yttrande. Europakommissionen står bakom ett försök att diskutera risker med nanoteknik som bland annat utmynnat i 12 rekommendationer, se rapporten "Nanotechnologies". Senare har Nanosciences and Nanotechnologies: an action plan for Europe 2005-2009. First Implementation Report 2005-2007 utgivits och en code of conduct for responsible nanotech research föreslagits. EU-kommissionen har sedan på basis av denna kod presenterat 7 principer för nanovetenskaperna. Nu väntas möjligen europeisk lagstiftning på området (se Europaparlamentets resolution om lagstiftning om nanomaterial och Kemikalieinspektionens Säker användning av nanomaterial – behov av reglering och andra åtgärder). I dagsläget regleras EUs nano-forskning genom regelverket för kemikalier, REACH. Se också t ex UNESCOSs The Ethics and Politics of Nanotechnology, Nanotechnologies and ethics: policies and actions från COMEST och policy briefing nr 23, Scientific Forward Look on Nanomedicine, från European Science Foundation. Riktlinjer för testandet av produkter finns från OECD (List of Manufactured Nanomaterials...). Ett annat område som rönt uppmärksamhet på senare tid är syntetisk biologi: se From Understanding to Action: Community-Based Options for Improving Safety and Security in Synthetic Biology.

Andra frågor och områden

Dessa koder tar ofta upp frågor om forskarens eget ansvar för utförandet av forskningen. En särskild fråga som ställt forskarens ansvar i fokus utgör forskning med dubbla användningsområden. En del fall av oredlighet i forskningen har uppmärksammats på senare år, inte minst gäller det frågor kring publiceringen av forskningsresultat. Givetvis finns också en mängd specifika lagar som reglerar forskning på skilda områden, alltför talrika för att listas här. Så skall t.ex. viss forskning beakta Strålskyddslagen (SFS 1988:220) och -förordningen (SFS 1988:293). Varje forskare har en skyldighet att själv sätta sig in i de lagar som reglerar verksamheten.

Ett av de områden som på senare tid debatterats mycket, är rymdforskningen. En längre tids diskussion inom EU ledde fram till en European Space Policy. Vidare kommentarer har bland annat kommit genom European Science Foundations policy briefing no 22 ("Statement on the green...").

Senast uppdaterad: 2013-12-09

Regler & riktlinjer

Se vidare

CODEX, Centrum för forsknings- & bioetik, BMC, Husarg. 3, Uppsala | Webbansvarig | Om webbplatsen